Du vet vad jag menar


Vet du vad som raknas? Vad som verkligen kanns i kroppen och stannar dar lange lange. Foralltid.
Vet du vad som far mig att le som om jag bar en hemlighet eller en stor sol i brostet.


Jo, det ar nar du ringer fran skyddat nr och lamnar ett mobilsvar dar du sager att du ringer upp igen alldeles strax, for du vet att jag aldrig svarar och for att du kanner mig.


Det gor mig lycklig. Det gor mig tacksam. Och det gor mig varm.
Det ar det som raknas. Att du finns for mig. Och att jag finns for dig.


Me + Sc = Foralltid


Tack

Det ar sa konstigt att nar man minst av allt anar det, nar man har garden nere och bara tanker sitt sa slar livet en kullerbytta. 

Nar man egentligen tanker pa allt som ar morkt och svart sa kommer det nagon och satter sig brevid en pa ett tagoch bara fyller allt med ett leende.
Och helt utan att man ens hunnit fatta vad som hant sa glommer man allt och man vill nara ligga nara i natten och andas i takt med nagon som vill precis detsamma. 
Det ar otroligt, att vara sma pickande hjartan kan halla den storsta sorgen som finns och den unga, sprakande och levande karleken pa precis samma gang. 
Tacksam,
Me

Söndag

Förra helgen var jag på min första möhippa och denna helg var ännu en fantastisk helg fylld med maskerad, tårta, boule, god mat, mycket vin, mys, allt. När söndagen kom var jag helt slut och det enda jag och kärleken lyckades göra var att ta en prommenad, fika och en snabbvisit på en utställning. Han var så nedstämd och jag gjorde allt för att muntra upp honom. Inget fungerade och tillslut blev jag själv nedstämd och sa att det kanske är bäst att vi ses efter middagen.
Han ska nämligen flytta till USA ett år och vill inte. Efter alla år utomlands har han nu slagit sig ner här och han älskar sitt liv och vårt gemensamma liv precis där vi är nu. Det blir heller inte bättre av att han ska flytta om 2 veckor men inget klart, inte ett enda datum är spikat och stressen börjar tära på honom. Hur mycket tid har vi? Hans reaktion blir nedstämdhet och det blir även min sorg och frustration.
Jag tog en paus, kände att vi kanske inte ska ses hela dagen och åt söndagsmiddag hos mina föräldrar, alltid lyxig 2-3 rätters. Denna gång ett hav med hummer, räkor, pilgrimsmusslor, paté, mousserande.. Blev genast på bättre humör och på vägen hem ringde jag älsklingen i ösregnet. Jag skulle ringa när jag kom hem igen och förstod att han ville att vi skulle sova hos honom inatt. Kan vi inte bara flytta ihop Nu? Just det, USA.
Kom hem dyngsur och kall. Öppnar dörren och ser ett hem upplyst av tända ljus. Två koppar te står på bordet och min väldigt snygga kille sitter på stolen och ler. Mysig musik gungar i väggarna och älsklingen kommer fram och kysser mig. Han klär av mig och lyfter in mig i sovrummet. Vi älskar och jag vill bara gråta för att jag är så lycklig. Hans hud, hans lukt, hans händer. Jag älskar allt.

Vi ligger och kramas länge och sen ger han mig ett brev och går in i duschen. Ett kärleksbrev.
Han har skrivit ner allt han älskar med vår relation och beskriver vilken central del jag är av hans liv och att jag även om tio år kommer att vara det- förhoppningsvis är vi då fler än två. Jag älskar när han pratar barn och framtid. Och jag älskar att han blir så glad av att prata om det.
Sen avslutar han brevet med att lista allt som han älskar med mig. en lång lista. Som han tillbringar resten av natten åt att komplettera med ord.

Hur ska jag klara mig utan vår fantastiska vardag? Hur ska han kunna kompensera för en nedstämd dag via mail och skype när han har flyttat?

15 januari, då flyttar jag också. Inte till samma delstat, men iallafall samma kontinent.
Då blir det iallafall inte lika tungt även om jag bara kan stanna 6 måndader.

Bara en natt utan alla varma kramar är en natt för mycket.

Love SC

Anonymiteten som internet tog.

Bakis. På väg till videoaffären med killen efter en lång natt i maskeradens tema. Rensade plånboken på skräp och hittade även gamla klubbkort sedan jag bodde i England. Och mitt gamla studentkort. Vi skrattade åt bilden, söt men blixten har gjort mina läppar nästan svarta och håret likaså. Ser nästan ut som en hårdrockare. Ner i papperskorgen!

Två timmar senare ringer telefonen. Dolt nummer.
Jag svarar och i andra sidan luren är en man. "Hallå? Ville bara kolla hur du mår. Hur är dte med dig?"
Jag svarade att jag mådde bra.. hurså?
"Jag hittade dina kort ihopknycklade på marken och ville bara kolla om det hade hänt något" Ojj, taack sa jag! Vad snällt att du ringde för att kolla men det var bara jag som rensade plånboken sa jag. Han berättade att han blivit orolig. Väldigt orolig. Jag blev nu orolig.
"Tack, för att du ringde men jag har inte blivit rånad. Som sagt, bara rensat plånboken."
Han ville inte lägga på: Du... när jag slog på dig på internet så.. såg jag att du hade ett väligt vackert andranamn. Ville bara säga det.
Nu blev jag lite obekväm. Försökte vara lättsam och sa tack, tack.
Han fortsatte med att säga att "det där kortet.. det var väldigt fint.. får jag behålla det..?"
Ok, det är en jävla snusk som har rotat i soporna, hittat mitt kort och fått för sig att leta reda på mig. Han har redan mitt nummer eftersom han ringer och lyckades han hitta mitt andranamn så har han redan min adress.
"jag försöker avsulta samtalet men han vill inte. Istället säger han "du. Du och jag, vi kommer aldrig träffas?"

Nej, det kommer vi inte. Tack för att du kollade hur jag mådde. Hej då.

Varför bor jag på nedre botten?
Fan.
Varför slängde jag mitt engelska gamla studentkort i allmänhetens sopor?
Helvete.
Vad gör jag om han står utanför min terassdörr när jag vaknar?

Love SC

Det rinner över

Jag känner hur det trycker lite lätt längst tårkanalerna. Jag sätter mig ner och lutar huvudet över fötterna. Tårarna flödar. "drip drip". Då och då ett "drop" när näsan rinner till. Jag sitter still, helt tyst. Snart har tårarna sagt sitt och de har inte sabbat det svarta sminket. Det slutar droppa på golvet efter ett par minuter. Jag tar försiktigt en näsduk och torkar av fukten som är kvar runt ögonen. Ok. Skärpning. Ibland blir det för mycket. Life goes on, jag har mycket att göra idag.

Love SC

Att saga Hejda.


Jag inser att vi skulle kunna fortsatta precis sahar foralltid. Jag skulle vakna upp om fem ar med precis samma sms i min telefon och precis samma grat i brostet. Jag skulle kanna mig bade ledsen och dum for att jag trodde att den har gangen kanske saker och ting skulle vara annourlunda. Nu kanske Vi antligen skulle falla pa plats. Du kanske verkligen hade menat det du sa mellan vara kyssar inatt. 

Sa jag har tagit ett beslut och sager at mitt hart bultande hjarta att nu far det allt vara nog. For jag behover nagot akta, inte bara stula magiska stunder som forsvinner lika snabbt som de borjade. Jag ar vard att bli alskad av nagon som jag faktiskt vagar alska tillbaka. Och finns du sa kan jag inte alska nagon annan for du fyller mitt hjarta med bara tanken pa din hud. 

Nu sager jag hejda. Det gor sa ont men jag tackar for mitt nu, for var resa och for allt jag aldrig kannt forut. For alla ganger jag kannt mig hel med dig, for all varme, all karlek, all lycka och alla skratt. Jag ska lagga allt som varit du och jag i ett litet horn av mitt hjarta och alltid, alltid minnas oss med ett leende. Det har ar inte alls vad jag vill. Jag vill att du ska springa efter mig, ta mig i dina armar och saga att nu, nu ar jag saker hos dig och att inget annat spelar nagon roll. 

Men jag vet att du inte springer efter och pa nagot satt sa ar det val darfor som jag maste saga hejda. 

<3 
Me



Och sa spranger du mitt hjarta igen.


Du dimper ner har mitt i mitt liv som en stromvind och jag tappar andan. Kiknar som sa manga ganger forr. Allt annat forsvinner, jag slutar tanka och kan knappt ta mig igenom dagen. Vet du det, anar du att du ar précis allt jag vill ha och att jag skulle lamna hela mitt liv for dig utan att blinka?

 

Du ar har igen, nara mig, i samma stad for nagra ogonblick. Du kysser hela min kropp med drommar, planer och din doft. Herregud, jag skulle kunna leva pa bara din doft foralltid. Hur kan det var mojligt att du fortfarande forvranga hela min varld? Att mitt forstand blir som forlamat I din narhet.

 

Men nar jag lyckats landa efter den forsta vagen av lyckorus, nar natten ar over och jag sitter har I verkligheten igen blir jag radd. Radd for att jag kommer att fa ont I hela mig nar du lamnar, radd for att jag vagat tro pa allt du sagt och radd for att jag kanske aldrig kommer att alska nagon som jag alskar dig.

 

Inatt efter att vi alskat, nar jag tyst lag i din famn och i vart svett sa ville jag stanna tiden.

Jag ville vara ett med dig foralltid och tankte att Det Har ar sa dert ska kannas och det har ar allt jag vill ha.

 

Du lag sa nara mig att jag var radd att du kunde lasa mina tankar I morkret.

Att det skulle skramma dig hur mkt jag ar din och hur du alltid kommer att spranga mitt hjarta.

 

<3

Me


.

Ibland star hjartat still. Det slutar sla, kanns det som, i flera dagar och man undrar hur man ska overleva. Kan man leva utan sitt hjarta eller ens utan en del av det?


Och medans hjartat star still sa fortsatter varlden att snura snabbt snabbt.
Man undrar hur det ar mojligt for livet att rusa fram nar man sjalv ar som frusen is.


Ororlig star man for att inte allt, precis allt ska rasa samman och aldrig nagonsin bli som forr...

 

Love,

Me


 


Jag vill bara få älska utan krångel

Jag trodde att bara jag hittade Honom skulle det bli bra. Vi skulle vara lyckliga och alla problem skulle vi lösa.
Jag hade glömt hur svårt förhållanden är och inte bara vägen dit.

Han har varit borta mycket och vår kärlek har verkligen blivit satt på prov. När han kom hem efter den senaste resan tillbringade vi fantastiska dygn ihop och låg och kramades på en filt i parken, mysig picknick, långa prommenader, goda middagar, utflykter och framförallt så kunde vi inte sluta kyssas och sätta ord på vår kärlek. Jag var så lycklig att jag nästan ville gråta för jag kunde inte hitta något annat sätt att få utlopp för alla känslor jag hade.
Vi planerade vårt gemensamma liv och framtid.

Efter att jag rest bort till några sommarorter för fest med diverse vänner hade vi åter igen några dagar tillsammans då vi bara älskade. 6 gånger om dagen. Överallt- i bilen, i gräset, toaletten, sängen, golvet, skogen, överallt när åtran blev för stor och vi inte kunde slita oss från varandra.
Så reste han bort och jag var ute med tjejerna i fredags. Jag sprang på hans vänner och vi hade en sjukt roligt kväll. Sen stod han där. Mitt ex. Han som alltid gör sig påmind när jag trodde jag var över honom.

Han såg bra ut men min nuvarande kille, C, är snyggare. Jag glömde bort hela världen och fastnade i hans ögon. Vad jag inte visste var att bakom oss stod mina vänner och höll andan och Cs vänner oroliga för vem jag pratade med så länge. När det kom fram att det var mitt ex kom mina vänner fram och sa att "det räcker, du har alla ögon på dig och ingen tycker att det är Ok". Vi sa ett hastigt hej då och några minuter senare gick jag. förvirringen var total.
"Jag vill bara springa ikapp dig och kyssa dig.." skrev han. Jag sa att det hade varit annorlunda om jag var singel och att jag blev SÅ glad av att träffa honom. Jag uppmuntrade till att vi skulle ses igen. Han svarade att han respekterade det och tillade att varje gång han ser mig kommer alla känslor tillbaka.
Jag ringde C innan jag gick och la mig men fick inget svar.

Vaknar och har ångest över något som aldrig hände. Ville berätta för C på ett odramatiskt sätt innan hans vänner nämde det och raderade alla sms efter jag sugit in all bekräftelse om att exet fortfarande älskade mig.
Tillslut fick jag tag i C och nämnde i förbifarten att jag sprang på mitt ex och jag kände genast av hans oro och osäkerhet. Han är svartsjuk men jag har tidigare förklarat att det inte finns utrymme för svartsjuka i vårt förhållande.
Följdfrågorna blev många och hans frustration gav tillslut uttryck av elakhet. "Bäst att jag stänger av telefonen ikväll så att inte något jävla cp ringer mig kl 03.00".
Jag var stum.
Min pojkvän, killen jag är så galet kär i talar till mig på ett otroligt barnsligt och elakt sätt. Jag sa att det inte är ok att kalla mig det och han fick en rejäl känga med information om hur det är helt oaccepterat att gå ner på den nivån. "Det var bara ett skämt, du överdriver". Eftersom jag visste att hans kommentar kommer ifrån hans osäkerhet och frustration av att jag träffade exet uppförde jag mig civiliserat. C smsade efter samtalet och betonade att jag alltid kan ringa honom i tid och otid och bad om ursäkt för det han hade sagt.
Jag släppte det men när han på kvällen ringde för att ge MIG dåligt samvete för att HAN mådde dåligt hela dagen för att HAN var en skitstövel kunde jag inte hålla mig.
Det hela mynnade ut i en lång diskussion och jag har insett att hans osäkerhet i sig själv, min kärlek till honom och vårt förhållande tär på mig.
Jag måste konstant bevisa min kärlek på ett sätt som inte är naturligt för att han ska känna sig lugn och bete sig som en vuxen mogen man. Så fort jag inte bekräftar honom blir han extremt taskig.
Jag kan inte förstå hur vår vackra relation som är fylld med så mycket kärlek, kyssar, djupa ord, roliga stunder, passion, beröring, uppoffringar m.m inte kan räcka för honom. Allt vi gör är ju att älska.

Hur är det möjligt att han fortfarande är osäker? Kan jag någonsinn bli tillräcklig? Jag vill bara vara och älska. Kan du inte bara låta vår fina kärlek få flöda fritt?

Love SC

Hur dodar jag Karleken?


Hur mkt kan man alska nagon? Hur lange kan karleken krypa sig under skinnet och gripa tag om hjartat? Tar riktig karlek kanske aldrig slut hur mkt man an slar pa den och sager att den inte racker till?

Allt jag har velat senaste aret ar att kanna, kanna med hela kroppen. Uppslukas sadar fjantigt. Jag var antligen redo och hade plats i mitt liv for den dar overvaldigande karleken som vi alla formodligen vantar pa. Alla vi obotligt romantiska kvinnor. Sahar ett ar senare ar jag inte mkt klokare eller rikare pa relationer. Tyvarr.

Men jag alskar. Jag alskar precis som jag gjorde for ett ar sedan och med precis hela min kropp. Jag alskar nu sa som jag alskade for ett, tva, tre, fyra och fem ar sedan. Jag trodde att den skulle ha svalnat nu och att kanslan i magen skulle forsvinna. Samma man och precis samma svindlande kansla. Hur kommer det sig att jag alskar Honom helt utan att nagot forandrats eller hant? Inga loften, inget annat an samma hud och samma kyssar. Jag har blivit bade aldre och klokare, men anda sa kommer jag inte undan Honom. Och aven om jag helst skulle slippa, sa ilar det i min kropp da han kysser mig.

Men tyvarr sa gor han mig bara lycklig for stunden och nu sitter jag har med min kropp fylld av karlek och undrar hur jag ska kunna stanga av dessa kanslor och drommar jag bar runt pa. Jag frustar for att jag inte forstar varfor det inte kan vara enklare, enklare att vara tillsammans. Och om det nu inte gar, sa hur i hela varlden ska jag kunna ga vidare? Nagonsin. Jag vill stanga av nu. Det ar dags och det ar nog nu. Men var ar av-knappen?

Jag vill sparka och sla honom for att han standigt gor sig pamind. Och jag vill rycka tag i honom och skrika att man inte bara kan vanda kinden till en karlek som var. Jag vill skrika, grata och saga att han kan inte bara finnas i mitt liv. Det gor for ont i mig om han bara ska finnas. Jag vill att han skriker tilbaks att han alskar mig mer an allt annat eller att han aldrig ens alskat mig alls.

Jag maste fa vara nara, sa nara det bara gar. Eller sa vill jag att nagot vasst och elakt dodar karleken sa att jag kan fa leva igen. For nu flyter jag in och ut ur en dromvarld an minnen och hopp. Och det ar ingen liv.

Sa hur dodar jag den storsta karleken jag mott?

Love,
ME

Helgens bravader

Galen fest med sprit, folk och skandaler i överflöd. Bl.a. hånglade en tjejkompis upp mig på toaletten. När hennes händer slank innanför tröjan skrattade jag först men när hon tryckte upp mig mot väggen och började slicka mina bröst kände jag att det kanske var dags att lämna toaletten. Min kille var lika full han och dessutom den perfekta ursäkten för att gå hem. Väl hemma frågade jag honom om han skulle tycka att det var otrohet OM en tjej skulle hångla med en annan tjej- lite halvt på skoj. Klart det är otrohet, svarade han.

Vaknade upp i hans armar och sen fick vi lunch hemkört. En prommenad men sen var det dags för nästa fest.

I morse vaknade jag åter upp i hans starka armar. Jag njuter lika mycket varje gång. Den enda man jag kunnat sova så nära hela natten.
Vilken fantastisk kväll igår- min pappa hade stor fest och jag var kvällens toastmadame. Min kille introducerades för min härliga familj/släkt/vänner och alla älskade honom. Givetvis, några andra tankar fanns inte ens. Vi hade så roligt, alla dansade efter en underhållande middag och stämningen var på topp. Vi gick hem hand i hand i sommarnatten och kysstes tills vi somnade.

Efter frukost på balkongen följde jag honom till taxin. Taxin som skulle ta honom en bit på vägen mot Brasilien där han kommer tillbringa alltför många veckor framöver. Jag gick och la mig i parken och lunchade med vännerna. Hjärtat kändes tungt och min vän sa:

Tid och avstånd släcker små kärlekar men får stora att växa. Vilket jag skickade till honom.
Han svarade: Gumman, väl sagt. Jag älskar dig av hela mitt hjärta. Du är min stora dröm och kvinnan jag vill ha resten av mitt liv..

Precis så känner jag också. Han är Min stora dröm och jag blir mer och mer säker på att Han är mannen i mitt liv.

Love SC

Sen

 

 

For precis tre veckor sedan idag traffade jag mannen I mitt liv. Den aldre mannen som jag inte kan sluta alska, men som formodligen aldrig kommer att bli min. Historien som aldrig tar slut. Vi sags I varmen av den franska rivieran och alskade I vattnet under en stjarnklar himmel. Jag har aldrig alskat sa. Om jag tanker efter sa kanns det som att jag nog aldrig tidigare har alskat alls .

 

Vi sa sa mkt i hettan av varandras kroppar. Ord jag kommer att bara med mig foralltid, som nagot av det finaste som finns. Blundar jag latt ar jag dar igen, I hans arman och med mina ben lindade runt hans kropp. Sa nara  man bara kan komma. Vi var fjader latta I vattnet och sa vackra I stundens lycka. Varfor kan man inte stanna tiden och leva i ett anda ogonblick? Det ar allt jag vill. Jag vill bo I hans famn och glomma resten av varlden och allt som ar emot oss.

 

Stunden kom och gick som den alltid verkar gora for oss. Vi lovade och dromde.
Men som alltid krossades mitt hjarta nar vi tog farval. Allt annat forsvann och mitt hjarta lag I tusen bitar over hela mitt liv igen. Den anda trosten var att minnena var sa farska att jag kunde ta pa dem. Pa hans ord, pa hans lappar och pa  karleken.

 

I tre veckor har jag levt den natten igen och igen. Han kanns fortfarande sa otroligt nara mig.
Och kanske ar han narmare mig an tidigare. Kanske finns en smula av honom I mig och inom mig nu.

 

Sa tanker jag nu. Nu nar jag ar sen och kanske hoppas lite fast jag egentligen inte borde.


 

Love,
ME



Tillbaka till U.S

Sedan min kille blev riktigt förbannad på mig och sa ifrån fick jag en väckarklocka. Det här förhållandet är inte enkeltriktad och allt kan inte vara på mina villkor. Efter vi redde ut allt kändes det som att vi var VI på riktigt. Han är Han. Alla tveksamheter försvann och jag kan inte sätta ord på varför.

Ännu en solig dag idag. Det är så varmt och skönt och hela staden blommar upp. Här vill jag bo, förhoppningsvis snart tillsammans med kärleken. Men man vet aldrig vad som lurar runt hörnet.

I samma stund flög en man från USA hit för att förstå vad min kille jobbar med. Det hela slutade med att min kille blev erbjuden ett jobb. I USA. Han vill att vi flyttar. Tillsammans. Innan sommaren är slut.

Jag kan inte känna annat än genuin lycka för min killes skull. Och nu är det VI. Jag är inte utan honom i 1-2 år så det är klart jag följer med.

Tänk hur livet kan förändras så fort.

Love SC

Konsten att leva i nuet

Ännu en underbar kväll.
Han var så snygg där han stod och väntade på mig. Tänk att den där killen, den snyggaste av alla killar här, är min pojkvän.  Vi tog en promenad i kvällssolen och delade sen på en stor tallrik småplock som förrätt på en mysig uteservering. Vi sippade vin, kysstes, åt och pratade om tillvaron. Han kommenterade att jag måste lära mig att fokusera på det som är bra och inte bara uppmärksamma det som är dåligt. Han påminde mig om alla våra utflykter, alla middagar han tagit initiativet till och alla sena kvällar han skyndat hem till min famn för att få känna min doft och min hud när han somnar. Allt han så självklart gör, varje dag.
Han har rätt, jag fokuserar lätt på det som är dåligt.
Varmrätten blev på nästa restaurang, heelt fantastisk mat och vinet fortsatte komma in.
Han sa att han får känslan av att jag letar efter en man som inte finns, en man som jag tror är min drömprins. Jag blev helt tyst. Vet han om Grodan? Han sa att han inte tror att jag har någon ro, att jag konstant letar och inte kan vara lycklig i nuet. Det är sant. Jag lever sällan i nuet, jag uppskattar sällan det jag har och hela diksussionen fick mig att inse att jag inte borde ta vår kärlek för given.

Drinkar blandades med samtal om drömmar, om allt som var bra med vårt förhållande och om Honom, Mig, Oss.
Längst med tomma gator strosade vi hemåt men lockades då och då in för en drink på någon av krogarna. Vi skrattade högt och kysstes konstant som de där irriterande nykära paren jag ibland avundsjukt stirrar på.
Väl hemma hos mig öppnade vi en flaska rödvin trots att vi redan druckit för mycket. Jag berättade om de ätstörningar jag hade som yngre, om att jag blivit neddrogad och nästan våldtagen, om tunga upplevelser som format den jag är idag. Han var lika öppen och jag kände att vi var närmre varandra än någonsinn.

Passionerade kyssar. Han tog av mig kläderna och slickade mig till total extas. Han ville aldrig sluta och jag trodde inte att något kunde vara så skönt. Älska är ett fint ord men det passar inte in här, finns inget annat ord är riktigt sexigt, hårt, passionerat, omättligt sex. Vi somnade som alltid inslingrade i varandra och vägrade stiga upp ur sängen på morgonen. Det var min tur att göra frukost på sängen och vi läste bostadsannonser och planerade vår självklara framtid.

Jag levde i nuet. Och det planerar jag att fortsätta med.

Love SC

Kärlekstjatet

Jag tycker att det är lite jobbigt när mina tjejkompisar för femtioelfte gången i rad tjatar om den där killen och det där han sa när de låg där och hade det så där mysigt.
Jag vet att jag är lite hemsk men jag blir så less på att höra det. Kan inte förklara det för det är faktiskt inte avundsjuka men sanningen är att det inte är lika roligt att lyssna på som att berätta.
Iallafall inte när det berättas för femtioelfte gången.
Det är roligare att lyssna på när det är lite hinder så man får vara en problemlösare, tycker jag.

Det här gör givetvis att jag sällan delar med mig av alla underbara stunder jag har med killar men ofta pekar ut allt som är ett problem. Jag har inte tänkt på det förrän härom kvällen då min kompis kom fram och frågade med sorg i rösten "Gumman, hur ÄR det med dig och pojkvännen?"
När jag sa att det var bra var det ingen som trodde mig.

Oj, varav detta, jag som legat och hånglat, lekt och filosoferat hela dagen i sängen med killen. Gick bara upp för att äta och duscha några gånger men det slutade åter igen med att vi började kyssas och sen hade sex.
Titta in i varandras ögon och fläta fingrar är helt klart underskattat.  

När jag började tänka på det har mina vänner sällan gillat mina killar.. och då fattade jag: jag berättar ju aldrig det där när han säger att jag är det vackraste han har sett, att han beundrar mig för att jag är så duktig på mitt jobb, att jag har den kvinnligaste och sexigaste av kroppar eller att han älskar mig så mycket att han börjar gråta av tanken att någonsinn förlora mig.
Så just det vill jag göra idag.  

Igår kväll kom min kille över med flaska gott vin, lite melon till frukosten dagen därpå och det största av leenden.
Vi låg och kysstes i soffan och pratade ut om varför vi missförstår varandra och varför tjafset uppstår.
När jag skulle lägga mig låg ett kärleksbrev på min kudde.
Han skrev om hur mycket han kände för mig och hans kärlek var väldigt naken och ärlig. Så vackert.
Han avslutade med allt han ville uppleva med mig, vilket var mycket. 

Natten slutade med helt helt fantastiskt sex. Jag kan typ inte förstå hur det kan vara så bra.
När han rör mig, så bestämd och hårt men ändå mjuk och kärleksfullt. Så mycket åtrå.
Vi slutade aldrig kändes det som, finns ingen som kan tillfredställa mig som han gör. Med honom är jag så frigjord och han gör mig så galet kåt.  

Idag vaknade jag med frukost på sängen som jag brukar vakna när jag sover med min kille.
Nybryggt kaffe och kyssar om vartannat. Vi pratade om vad vi hade drömt och skrattade åt varandras historier.

Halvdag på jobbet, ähh jag ska ändå jobba till kl 23 ikväll så vi tog det lugnt. För lugnt.
Vi somnade igen men vaknade inte det minsta stressade. Istället började han smeka mig och det ena ledde till det andra. Så här höll vi på om vartannat till lunch.
Då lagade vi mat och låg och hånglade i soffan tills jag insåg att jag inte kunde lösa allt jobb hemifrån.  

Han följde mig halvvägs till kontoret och sen kysstes vi hej då.
Jag älskar honom så mycket. Hur kan jag någonsinn ha tvivlat på oss?  

Love SC              

RSS 2.0