Ar det inte helt underbart?
Men sen, sen hander det nagot och trycket runt vart hjarta slapper lite. Vi gratar inte lika ofta och vi borjar le lite da och da. Tiden gar och minnena ligger inte lika tatt framfor vara nathinnor. Sen moter vi nagons blick nar det inte alls var meningen och det klappar till lite extra i brostet.
Och da glommer vi allt som varit helt plotsligt. Visst ar det konstigt? Att hur mkt vi an lovar oss sjalv att inte lata nagon leka med vart lilla arrade hjarta sa glommer vi det vi lovat.
Sa blundar vi langamt. Vi blundar, kysser nagon och hoppas hoppas hoppas... Kan det vara sant? Kan det har vara pa riktigt?
Och precis sa haller vi pa. Om och om och om igen. Visst ar det konstigt? Visst ar det underbart att vi inte ger upp.
Vi staller oss upp nar vi ramlat, borstar av oss och sa gar vi vidare.
Och vi fortsatter leta efter karleken.
Ar det inte helt underbart?
Det tycker iaf jag.
Puss & Kram & Karlek,
Me
Kommentarer
Trackback
