Att Kyssa En Groda

Sedan min kille blev riktigt förbannad på mig och sa ifrån fick jag en väckarklocka. Det här förhållandet är inte enkeltriktad och allt kan inte vara på mina villkor. Efter vi redde ut allt kändes det som att vi var VI på riktigt. Han är Han. Alla tveksamheter försvann och jag kan inte sätta ord på varför.

Ännu en solig dag idag. Det är så varmt och skönt och hela staden blommar upp. Här vill jag bo, förhoppningsvis snart tillsammans med kärleken. Men man vet aldrig vad som lurar runt hörnet.

I samma stund flög en man från USA hit för att förstå vad min kille jobbar med. Det hela slutade med att min kille blev erbjuden ett jobb. I USA. Han vill att vi flyttar. Tillsammans. Innan sommaren är slut.

Jag kan inte känna annat än genuin lycka för min killes skull. Och nu är det VI. Jag är inte utan honom i 1-2 år så det är klart jag följer med.

Tänk hur livet kan förändras så fort.

Love SC

Ännu en underbar kväll.
Han var så snygg där han stod och väntade på mig. Tänk att den där killen, den snyggaste av alla killar här, är min pojkvän.  Vi tog en promenad i kvällssolen och delade sen på en stor tallrik småplock som förrätt på en mysig uteservering. Vi sippade vin, kysstes, åt och pratade om tillvaron. Han kommenterade att jag måste lära mig att fokusera på det som är bra och inte bara uppmärksamma det som är dåligt. Han påminde mig om alla våra utflykter, alla middagar han tagit initiativet till och alla sena kvällar han skyndat hem till min famn för att få känna min doft och min hud när han somnar. Allt han så självklart gör, varje dag.
Han har rätt, jag fokuserar lätt på det som är dåligt.
Varmrätten blev på nästa restaurang, heelt fantastisk mat och vinet fortsatte komma in.
Han sa att han får känslan av att jag letar efter en man som inte finns, en man som jag tror är min drömprins. Jag blev helt tyst. Vet han om Grodan? Han sa att han inte tror att jag har någon ro, att jag konstant letar och inte kan vara lycklig i nuet. Det är sant. Jag lever sällan i nuet, jag uppskattar sällan det jag har och hela diksussionen fick mig att inse att jag inte borde ta vår kärlek för given.

Drinkar blandades med samtal om drömmar, om allt som var bra med vårt förhållande och om Honom, Mig, Oss.
Längst med tomma gator strosade vi hemåt men lockades då och då in för en drink på någon av krogarna. Vi skrattade högt och kysstes konstant som de där irriterande nykära paren jag ibland avundsjukt stirrar på.
Väl hemma hos mig öppnade vi en flaska rödvin trots att vi redan druckit för mycket. Jag berättade om de ätstörningar jag hade som yngre, om att jag blivit neddrogad och nästan våldtagen, om tunga upplevelser som format den jag är idag. Han var lika öppen och jag kände att vi var närmre varandra än någonsinn.

Passionerade kyssar. Han tog av mig kläderna och slickade mig till total extas. Han ville aldrig sluta och jag trodde inte att något kunde vara så skönt. Älska är ett fint ord men det passar inte in här, finns inget annat ord är riktigt sexigt, hårt, passionerat, omättligt sex. Vi somnade som alltid inslingrade i varandra och vägrade stiga upp ur sängen på morgonen. Det var min tur att göra frukost på sängen och vi läste bostadsannonser och planerade vår självklara framtid.

Jag levde i nuet. Och det planerar jag att fortsätta med.

Love SC

Jag tycker att det är lite jobbigt när mina tjejkompisar för femtioelfte gången i rad tjatar om den där killen och det där han sa när de låg där och hade det så där mysigt.
Jag vet att jag är lite hemsk men jag blir så less på att höra det. Kan inte förklara det för det är faktiskt inte avundsjuka men sanningen är att det inte är lika roligt att lyssna på som att berätta.
Iallafall inte när det berättas för femtioelfte gången.
Det är roligare att lyssna på när det är lite hinder så man får vara en problemlösare, tycker jag.

Det här gör givetvis att jag sällan delar med mig av alla underbara stunder jag har med killar men ofta pekar ut allt som är ett problem. Jag har inte tänkt på det förrän härom kvällen då min kompis kom fram och frågade med sorg i rösten "Gumman, hur ÄR det med dig och pojkvännen?"
När jag sa att det var bra var det ingen som trodde mig.

Oj, varav detta, jag som legat och hånglat, lekt och filosoferat hela dagen i sängen med killen. Gick bara upp för att äta och duscha några gånger men det slutade åter igen med att vi började kyssas och sen hade sex.
Titta in i varandras ögon och fläta fingrar är helt klart underskattat.  

När jag började tänka på det har mina vänner sällan gillat mina killar.. och då fattade jag: jag berättar ju aldrig det där när han säger att jag är det vackraste han har sett, att han beundrar mig för att jag är så duktig på mitt jobb, att jag har den kvinnligaste och sexigaste av kroppar eller att han älskar mig så mycket att han börjar gråta av tanken att någonsinn förlora mig.
Så just det vill jag göra idag.  

Igår kväll kom min kille över med flaska gott vin, lite melon till frukosten dagen därpå och det största av leenden.
Vi låg och kysstes i soffan och pratade ut om varför vi missförstår varandra och varför tjafset uppstår.
När jag skulle lägga mig låg ett kärleksbrev på min kudde.
Han skrev om hur mycket han kände för mig och hans kärlek var väldigt naken och ärlig. Så vackert.
Han avslutade med allt han ville uppleva med mig, vilket var mycket. 

Natten slutade med helt helt fantastiskt sex. Jag kan typ inte förstå hur det kan vara så bra.
När han rör mig, så bestämd och hårt men ändå mjuk och kärleksfullt. Så mycket åtrå.
Vi slutade aldrig kändes det som, finns ingen som kan tillfredställa mig som han gör. Med honom är jag så frigjord och han gör mig så galet kåt.  

Idag vaknade jag med frukost på sängen som jag brukar vakna när jag sover med min kille.
Nybryggt kaffe och kyssar om vartannat. Vi pratade om vad vi hade drömt och skrattade åt varandras historier.

Halvdag på jobbet, ähh jag ska ändå jobba till kl 23 ikväll så vi tog det lugnt. För lugnt.
Vi somnade igen men vaknade inte det minsta stressade. Istället började han smeka mig och det ena ledde till det andra. Så här höll vi på om vartannat till lunch.
Då lagade vi mat och låg och hånglade i soffan tills jag insåg att jag inte kunde lösa allt jobb hemifrån.  

Han följde mig halvvägs till kontoret och sen kysstes vi hej då.
Jag älskar honom så mycket. Hur kan jag någonsinn ha tvivlat på oss?  

Love SC              

Tänk att man kan vara så lika men ändå så olika.
Nu är det nästan exakt 5 månader sen jag träffade min kille. Det har inte varit en dans på rosor även om jag har varit kärare än någonsinn.
Nu står jag i ännu ett vägval. Vi har ett problem, vi kan inte förstå varandra för vi kommunicarar så olika.
Jag är inte så verbal men visar fysiskt vad jag känner och tycker. Han visar inte mycket fysisk utan är mer verbal och använder stora ord.
Han säger att jag är kvinnan i hans liv. Han berättar om hur han aldrig har känt såhär och om hur mycket han älskar mig och fantiserar högt om våra framtida barn och var vi ska bo.  

Men att prata stort räcker inte för mig. Ord ger mig ingenting. Jag vill ha action. Jag vill att han VISAR att han älskar mig genom att göra uppoffringar och göra mig till hans prio Ett.
Men jag får aldrig känna den passionen. Att han stänger av TVn när jag kommer hem för att han vill veta hur jag har haft det. Att han går hem till mig en sen kväll bara för att han vill ligga nära. För han tycker att det är värt mindre sömn och en stor ansträngning att ta sig hem till mig bara för att få träffa mig.

Jag vet inte om han inte är passionerad. Eller om han har börjat ta mig för givet. Eller om han bara är sådan.  

Kanske är det inte helt rätt för jag vet att jag behöver Action. Jag behöver Känna att han älskar mig, inte bara höra det.
Jag står kvar och känner mig barnslig för att jag indirekt klagar över att jag inte får tillräckligt mycket uppmärksamhet. Han står förvirrad och känner sig otillräcklig och klagar över att jag aldrig blir nöjd.
Och jag blir aldrig nöjd, för jag förväntar mig att bli tagen av storm. Känna pirr i magen. Känna romantiken och passionen flöda.  

Kan det vara så att jag skulle vara lyckligare med någon annan? Att det kanske är dags att lämna honom för att hitta någon ännu bättre.
Borde jag vara tacksam för det jag har eller sträva efter en ännu högre lycka: Drömprinsen.  

Love SC