Jag vill bara få älska utan krångel
Jag trodde att bara jag hittade Honom skulle det bli bra. Vi skulle vara lyckliga och alla problem skulle vi lösa.
Jag hade glömt hur svårt förhållanden är och inte bara vägen dit.
Han har varit borta mycket och vår kärlek har verkligen blivit satt på prov. När han kom hem efter den senaste resan tillbringade vi fantastiska dygn ihop och låg och kramades på en filt i parken, mysig picknick, långa prommenader, goda middagar, utflykter och framförallt så kunde vi inte sluta kyssas och sätta ord på vår kärlek. Jag var så lycklig att jag nästan ville gråta för jag kunde inte hitta något annat sätt att få utlopp för alla känslor jag hade.
Vi planerade vårt gemensamma liv och framtid.
Efter att jag rest bort till några sommarorter för fest med diverse vänner hade vi åter igen några dagar tillsammans då vi bara älskade. 6 gånger om dagen. Överallt- i bilen, i gräset, toaletten, sängen, golvet, skogen, överallt när åtran blev för stor och vi inte kunde slita oss från varandra.
Så reste han bort och jag var ute med tjejerna i fredags. Jag sprang på hans vänner och vi hade en sjukt roligt kväll. Sen stod han där. Mitt ex. Han som alltid gör sig påmind när jag trodde jag var över honom.
Han såg bra ut men min nuvarande kille, C, är snyggare. Jag glömde bort hela världen och fastnade i hans ögon. Vad jag inte visste var att bakom oss stod mina vänner och höll andan och Cs vänner oroliga för vem jag pratade med så länge. När det kom fram att det var mitt ex kom mina vänner fram och sa att "det räcker, du har alla ögon på dig och ingen tycker att det är Ok". Vi sa ett hastigt hej då och några minuter senare gick jag. förvirringen var total.
"Jag vill bara springa ikapp dig och kyssa dig.." skrev han. Jag sa att det hade varit annorlunda om jag var singel och att jag blev SÅ glad av att träffa honom. Jag uppmuntrade till att vi skulle ses igen. Han svarade att han respekterade det och tillade att varje gång han ser mig kommer alla känslor tillbaka.
Jag ringde C innan jag gick och la mig men fick inget svar.
Vaknar och har ångest över något som aldrig hände. Ville berätta för C på ett odramatiskt sätt innan hans vänner nämde det och raderade alla sms efter jag sugit in all bekräftelse om att exet fortfarande älskade mig.
Tillslut fick jag tag i C och nämnde i förbifarten att jag sprang på mitt ex och jag kände genast av hans oro och osäkerhet. Han är svartsjuk men jag har tidigare förklarat att det inte finns utrymme för svartsjuka i vårt förhållande.
Följdfrågorna blev många och hans frustration gav tillslut uttryck av elakhet. "Bäst att jag stänger av telefonen ikväll så att inte något jävla cp ringer mig kl 03.00".
Jag var stum.
Min pojkvän, killen jag är så galet kär i talar till mig på ett otroligt barnsligt och elakt sätt. Jag sa att det inte är ok att kalla mig det och han fick en rejäl känga med information om hur det är helt oaccepterat att gå ner på den nivån. "Det var bara ett skämt, du överdriver". Eftersom jag visste att hans kommentar kommer ifrån hans osäkerhet och frustration av att jag träffade exet uppförde jag mig civiliserat. C smsade efter samtalet och betonade att jag alltid kan ringa honom i tid och otid och bad om ursäkt för det han hade sagt.
Jag släppte det men när han på kvällen ringde för att ge MIG dåligt samvete för att HAN mådde dåligt hela dagen för att HAN var en skitstövel kunde jag inte hålla mig.
Det hela mynnade ut i en lång diskussion och jag har insett att hans osäkerhet i sig själv, min kärlek till honom och vårt förhållande tär på mig.
Jag måste konstant bevisa min kärlek på ett sätt som inte är naturligt för att han ska känna sig lugn och bete sig som en vuxen mogen man. Så fort jag inte bekräftar honom blir han extremt taskig.
Jag kan inte förstå hur vår vackra relation som är fylld med så mycket kärlek, kyssar, djupa ord, roliga stunder, passion, beröring, uppoffringar m.m inte kan räcka för honom. Allt vi gör är ju att älska.
Hur är det möjligt att han fortfarande är osäker? Kan jag någonsinn bli tillräcklig? Jag vill bara vara och älska. Kan du inte bara låta vår fina kärlek få flöda fritt?
Love SC
Jag hade glömt hur svårt förhållanden är och inte bara vägen dit.
Han har varit borta mycket och vår kärlek har verkligen blivit satt på prov. När han kom hem efter den senaste resan tillbringade vi fantastiska dygn ihop och låg och kramades på en filt i parken, mysig picknick, långa prommenader, goda middagar, utflykter och framförallt så kunde vi inte sluta kyssas och sätta ord på vår kärlek. Jag var så lycklig att jag nästan ville gråta för jag kunde inte hitta något annat sätt att få utlopp för alla känslor jag hade.
Vi planerade vårt gemensamma liv och framtid.
Efter att jag rest bort till några sommarorter för fest med diverse vänner hade vi åter igen några dagar tillsammans då vi bara älskade. 6 gånger om dagen. Överallt- i bilen, i gräset, toaletten, sängen, golvet, skogen, överallt när åtran blev för stor och vi inte kunde slita oss från varandra.
Så reste han bort och jag var ute med tjejerna i fredags. Jag sprang på hans vänner och vi hade en sjukt roligt kväll. Sen stod han där. Mitt ex. Han som alltid gör sig påmind när jag trodde jag var över honom.
Han såg bra ut men min nuvarande kille, C, är snyggare. Jag glömde bort hela världen och fastnade i hans ögon. Vad jag inte visste var att bakom oss stod mina vänner och höll andan och Cs vänner oroliga för vem jag pratade med så länge. När det kom fram att det var mitt ex kom mina vänner fram och sa att "det räcker, du har alla ögon på dig och ingen tycker att det är Ok". Vi sa ett hastigt hej då och några minuter senare gick jag. förvirringen var total.
"Jag vill bara springa ikapp dig och kyssa dig.." skrev han. Jag sa att det hade varit annorlunda om jag var singel och att jag blev SÅ glad av att träffa honom. Jag uppmuntrade till att vi skulle ses igen. Han svarade att han respekterade det och tillade att varje gång han ser mig kommer alla känslor tillbaka.
Jag ringde C innan jag gick och la mig men fick inget svar.
Vaknar och har ångest över något som aldrig hände. Ville berätta för C på ett odramatiskt sätt innan hans vänner nämde det och raderade alla sms efter jag sugit in all bekräftelse om att exet fortfarande älskade mig.
Tillslut fick jag tag i C och nämnde i förbifarten att jag sprang på mitt ex och jag kände genast av hans oro och osäkerhet. Han är svartsjuk men jag har tidigare förklarat att det inte finns utrymme för svartsjuka i vårt förhållande.
Följdfrågorna blev många och hans frustration gav tillslut uttryck av elakhet. "Bäst att jag stänger av telefonen ikväll så att inte något jävla cp ringer mig kl 03.00".
Jag var stum.
Min pojkvän, killen jag är så galet kär i talar till mig på ett otroligt barnsligt och elakt sätt. Jag sa att det inte är ok att kalla mig det och han fick en rejäl känga med information om hur det är helt oaccepterat att gå ner på den nivån. "Det var bara ett skämt, du överdriver". Eftersom jag visste att hans kommentar kommer ifrån hans osäkerhet och frustration av att jag träffade exet uppförde jag mig civiliserat. C smsade efter samtalet och betonade att jag alltid kan ringa honom i tid och otid och bad om ursäkt för det han hade sagt.
Jag släppte det men när han på kvällen ringde för att ge MIG dåligt samvete för att HAN mådde dåligt hela dagen för att HAN var en skitstövel kunde jag inte hålla mig.
Det hela mynnade ut i en lång diskussion och jag har insett att hans osäkerhet i sig själv, min kärlek till honom och vårt förhållande tär på mig.
Jag måste konstant bevisa min kärlek på ett sätt som inte är naturligt för att han ska känna sig lugn och bete sig som en vuxen mogen man. Så fort jag inte bekräftar honom blir han extremt taskig.
Jag kan inte förstå hur vår vackra relation som är fylld med så mycket kärlek, kyssar, djupa ord, roliga stunder, passion, beröring, uppoffringar m.m inte kan räcka för honom. Allt vi gör är ju att älska.
Hur är det möjligt att han fortfarande är osäker? Kan jag någonsinn bli tillräcklig? Jag vill bara vara och älska. Kan du inte bara låta vår fina kärlek få flöda fritt?
Love SC
Kommentarer
Trackback
